Artikelpresentatör Artikelpresentatör

Aktiebolag kan vara goda medborgare

Författarartikel

_______________________________________________________________________

Uppdaterad: 2020-04-24

Coronakrisen har skapat en stor oro i samhället, vilket medför behov av bidrag och omställning från näringslivet. Många bolag har på ett innovativt och generöst sätt hjälpt till med samhällsviktiga funktioner i form av materiel, personell kompetens, tjänster - allt från handsprit till resor.

Samtidigt föreskriver vår aktiebolagslag vinstgenerering som övergripande syfte för verksamheten. I pågående krissituation aktualiseras frågan om bolagsledningen verkligen får arbeta med hållbarhet som inte direkt syns ökat finansiellt resultat, och i vilken utsträckning det i så fall får ske.

Kolliderande normer

Även på längre sikt finns växande förväntningar på näringslivet och bolagen de ska komplettera sina mål och inte bara se till det kortsiktiga värdeskapandet för aktieägarna.  Det krävs mer långsiktiga mål som kan sammanfattas med förkortningarna CSR (corporate social responsibility) eller ESG (environment, social and governance). Ofta används termen hållbarhet (sustainability), definierats som: ”hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. De hållbara mål vidgar synen på bolagens påverkan på och intressen i samhället. Krav, mål och mätning av hållbarhet har successivt konkretiseras. Exempelvis genom internationella ramverk som FN:s Global compact och De globala målen för hållbar utveckling samt OECD:s Riktlinjer för multinationella företag), vilket influerat normer och policyer för svenska bolag.

Mot detta har vi alltså inom bolagsrätten en princip från 1944 års aktiebolagslag som i grunden säger att standarden för bolagens verksamhet är att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna.  I annat fall måste bolagstämman fatta beslut om ett annat syfte och föra in det i bolagsordningen. Regeln är en del av minoritetsskyddet och till för att skydda mot så kallad utsvältning, det vill säga när majoritetsaktieägaren försöker bli av med minoriteten genom att vägra aktieutdelning. Denna presumtion om vinstsyfte har ofta tolkats som att aktiebolaget existerar endast för att skapa maximalt värde för aktieägaren, det vill säga att bolagsledningen i varje enskilt affärsbeslut är skyldig att öka företagsvärdet.

Här är det alltså två normsystem som kolliderar. Det sägs att dinosaurierna slogs ut av att deras värld kolliderade med en meteorit. Människans värld verkar ha kolliderat med sina egna normsystem.

Förändring av bolagets normer

Att aktiebolagslagens vinstpresumtion betyder maximera aktieägarvärdet är dock en falsk tolkning. I regeln, som finns i 3 kap. 3 § aktiebolagslagen, noteras för det första att bolag kan ha annat syfte, men att det i så fall ska stadgas i bolagsordningen. Sådana alternativa eller kompletterande syften än vinst är vanlig hos bland andra kommunala aktiebolag. Dessutom innebär regeln att ett bolag kan ha fler än ett syfte – det ställs inga krav på endimensionella mål. Därutöver finns det regler på andra ställen i lagen som medför att vinstpresumtionen i flera fall måste vika, bland annat försiktighetsregeln, gåvoundantaget och den så kallade SAS-principen (Samtliga Aktieägares Samtycke).

Bolagsledningen är tillsatt med ett mycket öppet förtroende, det finns inte många aktiebolagsrättsliga regler som begränsar deras mandat att förvalta bolaget efter bästa förmåga. I det normala fallet förväntas ledningen ta situationsanpassade beslut, omvärdera och korrigera policyer samt hantera bolagets reella affärsförutsättningar. Och vara delaktiga i det omgivande samhället och omvärlden. Särskilt globala affärsdrivande aktiebolag existerar i en komplex förvaltningsmiljö som ständigt kräver nya överväganden och justeringar för att bestå och nå framgång. Ledningen har till uppgift att oupphörlig balansera olika intressen, målkonflikter, tidsperspektiv, prioriteringar och värderingar. Bolagsledningen är alltså fullt kompetenta att hantera hållbarhet och vinst på en och samma gång.

Vinstpresumtionsregeln är alltså dels feltolkad, dels dispositiv. Bolagsledningarna har kompetensen men tar ändå en viss aktiebolagsrättslig risk i att implementera hållbarhetsstrategier i affärsmodellen och den dagliga verksamheten. För att lösa denna normkollision för ledningen och säkerställa fortsatt affärsutveckling inom hållbarhetsområdet kan bolagsstämman föra in kompletterande mål i bolagsordningen. Det som behövs är två delar:

  • Formulera en syftesbestämmelse. Innehållet i en sådan bestämmelse i bolagsordningen kan inspireras av bland andra statliga och kommunala bolag där syftesbestämmelser används för att introducera kommunala eller samhällsbefrämjande överväganden, i tillägg till eller som ersättning för ett renodlat vinstsyfte. Ett annat känt exempel från kommersiell verksamhet är bestämmelsen i den danska läkemedelstillverkaren Novo Nordisk A/S som i sitt verksamhetsföremål säger: Selskabet tilstræber at drive sin virksomhed på økonomisk, miljømæssigt og socialt ansvarlig vis. En svensk variant vore att hämta formuleringen från svensk kod för bolagsstyrning och införa stadgandet: Bolagets syfte är att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna på ett hållbart, ansvarsfullt och effektivt sätt.
  • Införa syftesbestämmelsen. Vinstpresumtionsregeln stadgar formerna för hur en bestämmelse om verksamhetens syfte ska utformas och införas i bolagsordningen. Eftersom det rör sig om förändring av bolagsordningen gäller även aktiebolagslagens regler om ändringar i bolagsordningen, bland annat kallelse- och majoritetsregler. Kallelsefristerna är i det här fallet förlängda så att publika bolag måste kalla till stämma minst fyra veckor i förväg. I privata bolag kan tidsfristen få var så kort som två veckor. Bolagsstämmans beslut om förändrad syftesbestämmelse måste fattas med den majoritet som krävs vid ändringar av bolagsordningen. Det innebär att beslutet ska godkännas av minst två tredjedelar av de röstande och två tredjedelar av aktierna på stämman. Ifall syftesbestämmelsen minskar aktieägarnas rätt till vinst eller tillgångar gäller ett ännu högre majoritetskrav. Då ska bestämmelsen godkännas av samtliga de aktieägare som är närvarande på stämman och nio tiondelar av aktierna i bolaget.

Slutord

Aktiebolagslagens vinstpresumtion är endast ett standardläge, inte en allenarådande princip. Aktiebolag existerar i en komplex omvärld som ständigt kräver nya överväganden och justeringar. Ibland behöver aktiebolag hjälpa till för att överhuvudtaget ha kvar kunder.  Det behövs stöttepelare att falla tillbaka på om det blir för svårt att fatta beslut på basis av omständigheterna i det särskilda fallet.

 

______________________

Krönikan är skriven av Robert Sevenius, jurist och ekonom med specialisering inom företagsförvärv och bolagsstyrning samt författare till Rätt Bolagsrätt.

 Har du inte Rättserien Digital? Här kan du testa tjänsten fritt i 3 dagar!