Artikelpresentatör Artikelpresentatör

TO BREXIT, OR NOT TO BREXIT

KRÖNIKA

Storbritannien ansökte 29 mars 2017 om att lämna EU, den så kallade Brexit, efter en jämn folkomröstning i frågan. Efter många och utdragna politiska förvecklingar har man ännu inte lämnat EU. Parterna har för andra gången enats om ett avtal om utträdet. EU har för närvarande godkänt en förlängning till och med 31 januari 2020. Storbritannien håller för andra gången ett parlamentsval i december 2019.

 

Det är ännu inte helt tydligt på vilka grunder och med vilka villkor Storbritannien kommer att lämna EU. Inledningsvis fanns flera alternativ fanns att välja mellan, exempelvis att utträda ur EU men ingå i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som Island, Liechtenstein och Norge. Den version av Brexit som verkar vara för handen är dock att Storbritannien står helt utanför EU som ett "tredje land". Det innebär att Storbritannien står utanför samtliga de regler som införlivats i svensk rätt i syfte att likställa EU:s medborgare och juridiska personer med svenska. Övergripande kan sägas att ur de flesta rättsliga utgångspunkter har personer i EU:s medlemsstaters motsvarande rättigheter och skyldigheter som tillkommer svenska medborgare och juridiska personer.

 

Det gäller även bolagsrätten. I sambandet med Sveriges inträde i dåvarande EG reformerades den svenska bolagsrätten kraftigt för att öppna upp för medborgare från andra medlemsstater. Men för medborgare och bolag från stater utanför EU är många delar av bolagsrätten intakt. Därför får Brexit en stor inverkan på bolag som har samröre med brittiska medborgare, personer bosatta i Storbritannien eller ingår i brittiska koncerner. Nedan ska jag kort skissa några av dessa komplikationer.

 

Finns det englandsbor i bolagsledningen?

 

Det är möjligt att ha utländska medborgare och personer som bor utomlands som funktionärer i förvaltningen av svenska bolag, men det finns restriktioner. Aktiebolagslagen slår till när de utlandsboende blir i majoritet eller när det inte finns någon enda person som bor i Sverige.

 

De viktigaste begränsningen gäller styrelser. Det krävs att minst hälften av styrelsens ledamöter bor i Sverige, EU eller någon av de övriga EES-länderna. Personer som har sin hemvist i Storbritannien kommer alltså inte räknas in i denna kvot efter Brexit. Det innebär att styrelser där fler än hälften av ledamöterna är brittiska medborgare och bosatta där inte uppfyller lagens krav.

 

Det finns möjlighet till dispens från bosättningskravet. Bolaget kan ansöka hos Bolagsverket om att för få ha identifierade utlandsboende styrelseledamöter och andra funktionärer i ledningspositioner. En dispensansökan måste dock motiveras och bolaget ska alltså förklara hur bolagsstyrningen ska gå till när det finns en majoritet av utlandsboende i styrelsen. 

 

Detsamma gäller den verkställande direktören. Bolagets verkställande direktör ska bo inom EES. Det innebär att om verkställande direktör är boende i Storbritannien behöver han eller hon bytas ut. Det gäller även eventuell vice verkställande direktör. Eftersom VD som ensam befattningshavare är satt att sköta den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter är frågan känsligare än för styrelsen. Dispens från Bolagsverket kan lämnas men det krävs i regel att det finns en vice verkställande direktör som bor inom EES.

 

Regler om bosättning inom EES gäller även för särskild firmatecknare och bolagets revisor.

 

I det här sammanhanget finns anledning att påpeka att om alla funktionärer bor utomlands – även inom EES - så behövs det åtminstone en person som är bosatt i Sverige. Aktiebolagslagen kräver då att det finns en så kallad Särskild delgivningsmottagare, vilket kan vara en uppdragstagare som exempelvis en advokat eller revisor.

 

Ifall bosättningsreglerna inte följs och inte dispens inte erhållits kan bolaget komma att tvångslikvideras genom att Bolagsverket utfärdar ett likvidationsföreläggande.  

 

Andra aktiebolagsrättsliga konsekvenser av Brexit

 

Utöver själva bolagsstyrningen blir det givetvis mer komplicerat ha affärer och mellanhavanden med brittiska bolag. Det gäller oavsett vilka rättsliga relationer som finns. För aktiebolagsrättens del kan ytterligare två komplikationer pekas ut.

 

Vid emissioner av värdepapper gäller att likviden får sättas in på banker inom EES. Vid registreringen ska ett bankintyg skickas till Bolagsverket. Denna möjlighet bortfaller nu gällande bankintyg från banker, kreditmarknadsföretag eller kreditinstitut i Storbritannien.

 

Det finns också ett undantag från det så kallade låneförbudet, att aktieägare inte kan låna pengar från bolaget där man äger aktier, som försvinner. Undantag gäller bland annat om bolaget och låntagaren tillhör samma koncern. Koncernundantaget gäller för moderbolag och andra koncernbolag inom EES. Ett lån till ett bolag i Storbritannien blir återbetalningspliktigt och lämnandet av lånet är även straffbart. Skatteverket kan dock lämna dispens.

 

Slutord

Det finns en överhängande risk att Brexit till slut realiseras under 2020. Det är hög tid för svenska bolag att börja förbereda sig genom att analysera verksamhetens exponering mot Storbritannien, även bolagsrättsligt. Finns det personer i ledningen som bor i Storbritannien eller är bolaget relaterat till brittiska koncernbolag, uppströms eller nedströms, bör det göras de bolagsrättsliga konsekvenserna av Brexit granskas.